”Foten” Anatomi och andra fakta.

FÖTTER

Våra fötter är de mest brukade och mest missbrukade delarna av den mänskliga anatomin och en av de vanligaste källorna till sveda och värk.

Vetenskapsmännen har länge forskat i vad som fick våra förfäder att resa sig upp och gå på två ben. Ortopederna menar att våra fötter är för svaga för att klara den belastningen det innebär. Man har räknat ut att en normal aktiv människa går 6000 steg i timmen eller 48 – 50 000 steg per dygn. Det ger sammanlagt 440 000 km:s gång i en människas liv och det är 60 000 km längre än de 380 000 km det är till månen.

När vi går en kilometer, tar vi drygt 1000 steg, och vid varje steg får foten bära upp vår dubbla kroppsvikt. Om man väger 70 kg, innebär det att de tyngs ner av ca 140 tons kraft per kilometer.

Det finns nog ingen kroppsdel vi negligerar så mycket som våra fötter. Ansiktet rengör vi noggrant och magen kämpar vi för att hålla platt. Men fötterna ägnar vi inte många tankar, vi gömmer dem hellre än sköter dem. Ingenting kunde vara dummare! De flesta av oss tycker inte ens om våra fötter och anser att de är fula och klumpiga. Våra fötter är den grund vi står på och deras välmående är väsentligt för vår hälsa. Om vi visar våra fötter omsorg, så belönar de oss med ett rörligare friskare liv.

Åldrandet kanske syns på händerna först, men i fötterna känns det först. Fötterna kan bli ett halvnummer större för att hålfoten sjunker ned och plötsligt kräver de bekväma skor. Fötter kan vara riktigt sensuella om man gör något av dem, eller snarare med dem; det är så många som glömmer sina fötter .

Fotens Anatomi.

Fotens struktur är uppbyggd av följande element:          

1. Ben och Leder          
2. Ligament och Senor          
3. Muskler, Nerver och Blodkärl.

Fakta om Fötter:

Foten har 26 ben, som hålls samman av ledkapslar, ledband, senor och muskler.

Fotens konstruktion liknar en bro och det är brospannet som gör att vi över huvud taget kan röra på fötterna. Förutom att gå och stå, ska ju foten också kunna utföra en mängd andra små och stora rörelser.

Benen, musklerna samt ligamenten i foten formar de två fotvalven. Valven liknar stötdämpare och hjälper oss att hålla balansen. Mellanfotsvalvet, som är det vi allmänt menar när vi säger ”valv”, utgörs av fotens långa ben. Förfotsvalvet består av små ben som hänger upp tårna. Det är detta valv som blir nedtrampat eller ansträngt, vilket oftast beror på en svag fot. Men svaga valv kan tränas upp, särskilt om man börjar i unga år. I avslappnat skick ska foten vara tämligen rak. Om förfotsvalvet är kollapsat börjar tårna peka uppåt som ett ”V” och då får vi problem, bl.a. med besvärliga förhårdnader på trampdynan.

En person som väger 70 kg och går 12 km/dag, genererar ett tryck på 700 ton i varje fot! Detta tryck känns inte av på gr. av fotens perfekta struktur. Just för att en stor summa av små ben skapar tre arks som möjliggör stötabsorbering och hållning. Dessa arks hålls av ett system som består av muskler, ligament och senor.

Sammanlagt så finns det: 33 leder, 107 ligament (ledband) och 19 muskler. Ligament och Senor Ligament är den hårda men flexibla vävnaden som fäster benen och håller ihop dem vid en rörlig led. Ligament återhåller benens rörelser vid en led och förhindrar benen att gå ur led. Senor fäster musklerna. Båda strukturerna (ligament och senor) är uppbyggda av små fibrer av collagen. Collagenfibrerna är ihoppackade och bildar ett repliknande struktur. Ligament och senor finns i många olika storlekar. Tjockare ligament och senor är starkare.

Knäleden

Knäleden är kroppens största och mest komplicerade led. Knäledens ledytor bildas av lårbenets nedre del, som har två ledhuvuden och skenbenets övre del. Framåt avgränsas leden av knäskålsbenet som ligger i lårmuskelns sena och skyddar leden. Ledhuvudet och ledpannan passar dåligt ihop. För att stabilisera leden ligger därför två halvmåneformade ledskivor av brosk instuckna mellan ledytorna. Dessa skivor kallas menisker. Meniskerna kan skadas om man vrider knäet kraftigt. Leden förstärks ytterligare av flera ledband som kallas korsband. De går inuti leden och är mycket strama. På ledkapselns sidor finns andra strama ledband, som kallas kollateral ligament. Knäleden kallas för spiral led och är en variant av gångjärnsleden. Den kan huvudsakligen sträckas och böjas. När leden är böjd slappas ledbanden av något, och då kan underbenet även vridas lite i förhållande till lårbenet.

Fotleden

Det som man i dagligt tal kallar fotleden består egentligen av två leder. Lederna kallas övre och nedre språngbensleden. Båda förstärks av kraftiga ledband. I den övre språngbensleden ingår skenbenet och vadbenet från underbenet, och språngbenet som finns i vristen. Vristen kan böjas och sträckas i denna led. Leden är en gångjärnsled. Det nedre språngbensledet finns mellan språngbenet, hälbenet och båtbenet i vristen. Här kan vristen böjas, sträckas och vridas. Tårnas leder är gångjärnsleder  som kan böjas och sträckas.

Hälsenan

Achillessenan (hälsenan) är den viktigaste senan för att gå, springa och hoppa. Den binder ihop hälens ben till vadens muskler.